Lottas bloggsidor

 Håll mig i kärlek av Lotta Paulin (1964-) Sången har tystnat Skratten klingat ut Dina sista dansande paljetter virvlar bort som höstlöv i vinden Du sa: Håll mig i kärlek inte i sorg

  Juninatten Av Harry Martinsson (1904-1978) Nu går solen knappast ner, bländar bara av sitt sken. Skymningsbård blir gryningstimme varken tidig eller sen. Insjön håller kvällens ljus glidande på vattenspegeln eller vacklande på vågor som långt innan de ha mörknat spegla morgonsolens lågor. Juninatt blir aldrig av, liknar mest en daggig dag. Slöjlikt lyfter sig dess skymning och bärs bort på ljusa hav.

Nu är det dags för Eddan igen, den sjunde strofen nedan. Ur Den poetiska Eddan, i översättning av Erik Brate (1854-1927), Valans spådom: 1. »Hören mig alla heliga släkten, större och smärre söner av Heimdall; du vill ju, Valfader, att väl jag täljer forntida sägner, de första, jag minnes. 2. Jättar, i urtid alstrade, minns jag, som mig fordom fostrat hava; nio världar jag minns, och vad som var i de nio, måttgivande trädet under mullen djupt. 3. I åldrarnas morgon, då Ymer levde, var ej sand, ej sjö, ej svala vågor; jorden fanns icke, ej upptill himlen; ett gapande svalg fanns men gräs fanns ingenstädes. 4. Innan Burs söner lyfte landen i höjden, de som mångberömd Midgård skapade. Solen strålade från söder på stenar, och gröna örter grodde i marken. 5. Solen kom från söder i sällskap med månen på höger hand över himlaranden. Solen ej visste, var salar hon hade, månen ej visste, vad makt han hade, stjärnorna ej visste, var de skimra skulle. 6. Då drogo alla makter till sina domares...

Ur Illiaden (troligen av Homeros, ca 8-700 f kr.)  Illiaden skrevs på hexameter (versmåttet, tempot kallas hexameter). Moderniserad översättning, ursprungligen en känd översättning från grekiska av Erland Lagerlöf (1912). Så här börjar verket: Sjung, o gudinna, om vreden, som brann hos Peliden Achilles olycksdiger till tusende kval, för achaiernas söner, och som till Hades en mängd av besjälade krigaresjälar störtade ned och lät hjältarnas lik för hundar och fåglar bliva på marken till rov - det skedde, som Zeus ju det ville - allt från den stund, då de började först att sig tvistande söndra Atreus' son, härskarornas drott, och den ädle Achilles.

Höga visan är en poetisk kärleksvisa eller kärleksdikt som finns i det Gamla testamentet i Bibeln. Den kallas även "Sångernas sång", på engelska och många andra språk. Det är en mycket gammal text av en okänd författare. Den kan ha varit författad i Mesopotamien, men det vet man inte säkert. Ingen vet varför den finns med i Bibeln. En förklaring som ges är att brudgummen ska symbolisera Gud och bruden det judiska folket eller de troende.  Ur Höga visan (i Gamla testamentet i Bibeln) Lova mig, Jerusalems döttrar, vid markens gaseller och hindar: Stör inte kärleken, väck den inte förrän den själv vill.  (Höga Visan, 2:7)

I denna dikt av Julia Nyberg, som är tonsatt och har blivit en känd visa, berättar diktjaget om sorgen över en stupad soldat. Strömkarlen i dikten är ett annat namn för Näcken, som är ett mytiskt väsen i den svenska folktron. Det berättas om Näcken att han sitter naken i vattnet på en sten och spelar fiol så vackert att han lockar dit människor, som drunknar. En bajonett, som nämns i dikten, är ett spjutliknande vapen som man kan sätta längst ut på ett gevär så att geväret blir ett spjut.  DEN STACKARS ANNA , eller MOLL-TONER från NORRLAND (1828)                                         av Julia Nyberg (1785-1854)               V årvindar friska             Leka och hviska, Lunderna kring, likt älskande par.      ...