En hjältes död
En hjältes död
av Pär Lagerkvist (1891-1974)
I EN STAD där man aldrig tyckte sig få nog med förlustelser hade
ett konsortium engagerat en man som skulle balansera på huvudet uppe på
kyrkspiran och därefter falla ner och slå ihjäl sig. Han skulle ha 500 000 för
att han gjorde det. Man intresserade sig livligt i alla samhällslager, alla kretsar
för detta företag, biljetterna revs bort på några dar och man talade inte
om annat. Alla fann att det var mycket djärvt gjort. Men man fick ju
också tänka på att priset var därefter. Det var nog lagom angenämt att
falla ner och slå ihjäl sig, och därtill från en sådan höjd. Men det måste ju
också medges att betalningen tagits till rikligt. Konsortiet som
ordnat alltsammans hade verkligen inte sparat sig på något sätt och man kunde
vara stolt över att i staden kunnat bildas ett sådant. Naturligtvis fästes
uppmärksamheten också i hög grad på den man som åtagit sig att utföra
saken. Tidningarnas intervjuare kastade sig över honom med brinnande iver, ty
det var blott några få dagar tills uppvisningen skulle ske. Han tog mot
dem välvilligt i sin dubblett på stadens förnämsta hotell.
- Tja, för mig är det hela en affär, sade han. Man har erbjudit mig den
summa som ni känner, och jag har accepterat anbudet. Det är alltsammans.
- Men tycker ni då inte det är obehagligt att ni skall behöva sätta
livet till? Man förstår ju att det är nödvändigt, ty annars vore det ju
ingen särskild sensation och konsortiet kunde inte betala så som det
gjort, men för er personligen kan det då inte vara behagligt.
- Nej, det har ni nog rätt i och jag har också själv
tänkt därpå. Men vad får man inte göra för pengarna.
På grundval av dessa uttalanden skrevs i
tidningarna långa artiklar om den dittills okände mannen, om hans förflutna,
hans åsikter, hans ställning till olika problem i tiden, hans karaktär och
privatperson. Hans porträtt fanns i var tidning man öppnade. Det visade en
kraftig ung man, särskilt märkvärdig såg han inte ut, men käck och frisk
med ett energiskt, öppet ansikte, en typisk representant för den bästa ungdomen
i tiden, viljebetonad och sund. Det studerades på alla kaféer, medan man
beredde sig till sensationen som skulle komma. Man fann det inte illa, en
sympatisk ung man, kvinnorna tyckte han var härlig. Somliga som hade mer
förstånd ryckte på axlarna: smart gjort, sade de. Ett var likväl alla ense om,
hur fantastisk och egendomlig denna idé var och att något sådant som detta inte
skulle kunnat förekomma annat än i vår märkliga tid med dess hets och
intensitet och dess förmåga att offra allt. Och man var överens om att
konsortiet var värt allt beröm för att det inte dragit sig för några kostnader
då det gällt att få till stånd något dylikt och verkligen ge staden
tillfälle bevittna ett sådant skådespel. Det skulle väl visserligen fä
sina utgifter täckta genom de dyra biljetterna, men det stod risken i alla fall.
Så kom äntligen den stora dagen. Trakten kring kyrkan var packad med
folk. Spänningen var oerhörd. Alla höll andan, uppjagade till det yttersta i
väntan på det som skulle ske.
Och mannen föll ner, det var snart gjort. Mänskorna ryste, så reste man sig
och gav sig på väg hem. På sätt och vis kände man en viss besvikelse. Det hade
ju varit storslaget, men iallafall. Han hade ju ändå bara slagit ihjäl sig. Nog
var det dyrt betalt för något som likväl var så enkelt. Fruktansvärt massakrerad
hade han visst blivit, men vad glädje var det med det? En förhoppningsfull
ungdom offrad på det viset. Man gick missbelåten hemåt, damerna spände upp
parasollerna för solen. Nej, att ställa till med sådana rysligheter
skulle då egentligen vara förbjudet. Vem kunde ha nöje av det? När man tänkte
rätt efter var det ju upprörande alltsammans.
****************************
Frågor
1. Varför heter berättelsen ”En hjältes död” tror du?2. Tycker du att hjälten är djärv?
3. Vad ska hjälten göra med 500 000 kr?
4. Varför upplever människorna en besvikelse efter hjältens död?
5. Man brukar kalla den här novellen en satir. En satir är en berättelse som driver med (skämtar om) något mänskligt fenomen eller med en känd person. På vilket sätt är novellen en satir (vad driver författaren med)?
6. Vad är människor beredda att göra för pengar och berömmelse i dag?
7. Finns det några TV-program där folk är beredda att göra vad som helst för pengar eller berömmelse?
8. Varför tror du att Lagerkvist har valt kyrkan som plats för händelsen?
Några ord
förlustelser: nöjen.
konsortium: intressegrupp,
sammanslutning, bolag.
kretsar: olika sociala
grupper eller sociala nätverk.
djärvt: modigt.
angenämt: trevligt.
medges: erkänns, man håller
med.
rikligt: generöst, mycket.
åtagit sig: tagit på sig,
lovat att göra.
blott: bara.
dubblett: tvårummare,
hotellsvit med två rum.
förnämsta: finaste.
anbudet: förslaget,
erbjudandet.
sätta livet till: offra sitt
liv, dö.
sensation: stor/överraskande
nyhet.
behagligt: trevligt, skönt,
bekvämt, bra.
grundval: på grund av, med
anledning av, därför att.
käck: pigg, hurtig, glad,
orädd.
dylikt: sådant, liknande.
bevittna: se.
massakrerad: krossad,
lemlästad, sönderslagen.
rysligheter: hemskheter,
otäckheter, något obehagligt och hemskt.